Men det var inte det som gick åt helvete utan det var när vi var tillbaka i kåken och skulle sätta på lite fika. Någon kollade i kaffepannan och jodå det fanns så mycket kvar så det var bara att sätta fyr på vedspisen och koka upp. In med lite papper och stickor och några vedträn och så tutta på. Som vanligt knorrade spisen och försåg oss med en del osande rök innan den startade ordentligt. In med några fler vedträn och sedan gick vi och satte oss i rummet intill för att snacka om kvällens bravader och vänta på att det skulle koka upp. Och det gjorde det med besked, det hade kokat upp, kokat över, och det brann över hela spisen och upp i taket. Med förenade krafter, och springande och hämta vatten i hinkar, lyckades vi släcka eldsvådan och skadorna inskränkte sig till ett sotsvart tak och uteblivet fika. Det kunde gått värre, men även bättre, om bara någon låtit bli att hällt fotogen i kaffepannan. Det var det som gjorde att det började brinna så våldsamt när kaffepannan kokade över och fotogenen flöt ner över veden och antändes.