Fredag
Fjällen, fjordarnas och vackra vyernas dag
Ny morgon och regnet har slutat (tillfälligt). I dag ska det bli fjällen, fjordarnas och vackra vyernas
dag. Men först ska Trangiaköket provas. Denna gång lyckades det eftersom jag försett mej med tändstickor i Töre. Kaffet blev gott, och mackorna med tubmessmör slank snabbt neråt, vartefter jag åt. Trangiaköket får godkänt – om man blott kompletterar det med tändstickor, förstås. Köket var snart hopskramlat igen, tältet ner, packning på, Regnställ på – för så såg det ut och skulle bli. Efter några kilometer vart det plötsligt Norge och då började det regna. Men tjusigheterna efter vägen tilltog. Kolossala berg rakt upp i molnen och stup ner i raviner, vattenfall och forsar och älvar som rinner baklänges. Så småningom blev det fjordar av hela härligheten. Och då var också Skibotn nådd. Här stöter man på E6:an och då slutar det att regna. Nu är det bara några få vackra mil kvar till Storfjord, som är en del av resans mål. Väl framme svänger jag in på MC-träffplatsen. Här verkar det vara lite öde.
Två tält skymtar dock och det visar sig att de bebos av två killar från Eidsvold – varav den ene tituleras Elvis. Jag letar upp en fin plats, vilket ju är de förstkommandes privilegium, och slår upp tältet därpå. Efter att ha pratat bort en stund med norrmännen konstaterar jag att klockan bara är 12 på fredag middag. Tar fram kartan och kollar – Tromsö är inom räckhåll, med sin 10 mil avlägsna belägenhet. Raskt iväg däråt för en fika och vykortsskrivande. Solen började titta fram och skänkte extra glans åt alla fantastiska vyer och utsikter, som radade upp sig efter vägen. Kameran skulle fram titt och tätt. Stanna och plåta, iväg en bit till nästa vy – knäpp och beundra – fjäll och berg med molntussar och "rök" omkring sig, och fjordar framför sig. Blomsterängar, får och getter. Hästar och kor på bete. Hus med torvtak och med blommor och träd på. Det tycks aldrig ta slut, mil efter mil, med det ena finare än det andra. Ända fram till Tromsö. Tromsö däremot är en ful stad med en förskräcklig blandning av gammalt och nytt, samt en stor och modern bro. Några gamla fina kyrkor och en ny konstig, hann jag se. Hela sta´n utgör en förskräcklig kontrast till all den fina natur runtomkring. Men ändå, jag hittade mitt fik, och fick mig ett winerbröd plus en ypperligt god tårtbit, som bestod av banan invärtes och vinbärssylt uppepå, eller något åt det hållet - tror jag. Med detta, och en packe vykort, tillbringade jag sedan några eftermiddagstimmar på fiket i Tromsö.
Färden tillbaka till träffen var minst lika angenäm som utresan – fast tvärtom så att säga. Och solen fortsatte att begjuta mig själv och omgivningen med sina vackra och värmande strålar. Kameran var flitigt i omlopp även nu, och resultatet av det kan kanske bli till en diabildsafton någon gång när höstrusket är tillfinnandes. Väl tillbaka på MC-träffen, vem möter väl där om inte en plirande John F Hutt iförd sin tjusiga slokhatt.
Jag blev väl inte såå förvånad. För se jag visste ju att han och "Lappen" var uppåt på kryssning. Då blev John säkert mer överraskad av att se mig här uppe - och med tält - på en träff… Många fler hade anlänt under eftermiddagens lopp, och kvällen blev riktigt trevlig med prat och dryck runt en stor och värmande brasa. Midnattsolsljuset förtrollade stämningen. Själva sol´n hade dock gömt sig bak moln igen.