Onsdag                   Den lila dagen Den lila dagen började klockan 9.15. Det var klockslaget då allt var inköpt, packat och påklätt. Färden norröver satte i gång – BMW:n startade och vi lämnade hemorten i sedvanligt rökmoln. Solen behagade med sitt sken och levandet kändes angeläget och skönt. Trots att den tilltänkta resdamen, på eget bevåg, låg (?) kvar hemma i sin säng. Nåväl, Strängnäs och Uppsala var snart passerade och E4-färden norrut blev anträdd. Regnställ på, för en kort skur, och sedan lite uppfriskande fika på en tråkig landsvägsbar. Regnställ av, för nu skulle solen vara nådig resten av dagen. Ovanför Sundsvall började vyerna arta sig till något verkligt vackert. Utefter vägen mot Härnösand och Örnsköldsvik är Sverige riktigt njutbart. Njutbart är också det obligatoriska fikat på konditoriet vid Sandöbrons södra fäste. Där finns det bakelser minsann, som kan avnjutas med utsikt över bron och alla vägfarande som svischar förbi, missandes ett gyllene bakelsetillfälle. Nästa ställe, som också är ett måste, är MAX hamburgeri mitt i Skellefteå. Man passerar där lagom vid kvällningen när raggarlivet börjat, och man kan sitta och kleta med sin hamburgare och ha gratis underhållning av stans levande människor. Klockan lutar åt natt och det får bli bort i Byske. Hittar efter minimalt letande en rar plats uti Busken. Och vad finns väl där om inte en massa Rallarrosor. Blommor som förföljt mej hela dagen med sin lila prakt och bäddat in resan till en färd i gredelinets tecken. Somnar strax med en tanke åt resdamen, som blev kvar hemmavid, - vad du missat av fin färd – bakelser – snark.

 

nästa sida
första sidan
avbryt - tillbaka